This is it, the real shit

Innan varje pass jag håller känner jag, inte ångest,  och inte nervositet heller. Kanske likgiltighet. Sedan när jag väl sätter mig på cykeln och kör så blir jag så jävla pepp och vill bara fortsätta. Det finns en liten möjlighet till att jag tar tillbaka detta på lördag då jag ska börja med ett halvtimmes pass för att sedan direkt efter köra ett timmespass.

Har i alla fall satt ihop passet nu. Ska cykla igenom det imorgon och jag hoppas att jag eventuellt får med mig träningssugna systrar och kanske några kompisar.

Jag är sjukt mätt och ändå åt vi för kanske tre timmar sedan och så ska jag snart iväg och äta med Greken. Kanske blir någon liten smula, orkar nog inte äta en hel måltid. Vilket I-landsproblem...