This is it, the real shit

Hostar som en tok. Hade knappt någon röst alls igår och ju längre tiden gick ju mindre röst fick jag. Trots det höll jag ett litet tal för Elin som fyllde 18 igår. Borde egentligen inte följt med, hade ju typ feber och hade sedan fredagen bara blivit sämre och sämre. Men det kändes inte riktigt schysst att inte dyka upp på hennes 18-årsdag.
När vi fortfarande var hemma och gjorde i ordning oss kändes det bra, men efter vår powerwalk till tunnelbanan kände jag hur kroppen svek mig. All ork försvann och jag trodde jag skulle svimma, men jag klarade mig. Hur som helst var det grymt trevligt och Elin som skulle bli överraskad spelade inte ens förvånad. Dumma unge, du kan väl låtsas :)