This is it, the real shit

Idag ser jag ut som Frankentsteins monster. Jag har världens största påsar under ögonen, har inte sovit något bra alls och jag har drömt jättemycket hemska/konstiga saker.

Dröm 1)
Det jag minns av den här drömmen är att Syster Minst, Maddellutt och jag står och väntar på tuben, då ser vi att att jag och Maddelutt har gula band runt armen (typ sådana man får på Grönan), vi undrar vad det äroch syster Minst svarar att alla som har sådana band ska hon spränga, hon ska samla alla med band på en och samma plats. Knas. Drömmen fortsätter och vi kämpar verkligen med att övertala henne att inte utföra det. Tror inte hon gjorde det i och med att jag lever. Pjuh!

Dröm 2)
Jag går hemma i min lya och plockar lite, går fram till fönstret för att vattna blommorna när jag ser en gammal klasskompis från mellanstadiet stå nedanför porten. Han tittar snabbt upp och jag drar mig lika snabbt tillbaka och tänker: Shit bara han inte såg mig. Varför det skulle spela någon roll har jag ingen som helst aning om. Kanske kan ha något att göra med att han hamnat lite på sniskan och börjat använda saker som man inte riktigt blir sig själv av.
Hur som helst, jag fortsätter plocka lite i lyan och hör snart ett ljud, jag går fram försiktigt till fönstret för att se om han står kvar. Nej det gör han inte, han klättrar upp på utsidan av balkongerna upp till mig.
Jag får panik och vet inte vad jag ska ta mig till. Hinner inte tänka så mycket, då han kommer in genom balkongdörren (som han tydligen kunde öppna från utsidan). Hinner inte heller säga något innan han tar upp en pistol och skjuter ett skott. Det träffade mig inte. Tur. Jag börjar böna, be och gråta och undra: Why me?
Han svarar inte utan skjuter mig nu i höften/ljumsken, det gör ont men inte så ont som jag trodde det skulle göra. Han har nu alltså fått in en träff men ger sig inte utan skjuter mig i armen. Jag tänker att han inte har koll på läget så jag låtsas dö helt enkelt, tänker att då måste han väl ändå ge sig.
Jag minns inte så mycket efter det. Tror att han gick och att jag såklart överlevde i och med att inget av skotten träffade på fatala ställen.

Men jag undrar hur man ska tolka dessa drömmar? Två drömmar om döden. Känns inget vidare. Men jag sitter ju här nu, fult levande. Får se vad denna dagen har att bjuda på.

Just det fick ett mess av min Thaisyster inatt också. Det kändes kul. Vi tänker ju på henne här hemma varje dag liksom. De har det i alla fall underbart och det unnar jag de verkligen. Jag längtar bara efter att få se bilder.